Tråkig fredag...

Ja, den här fredagen började verkligen som skit. Mitt hjärta gick sönder när jag kom in efter morgonturen med vovvarna å hittade Elik ledsen. Har nog aldrig haft svårt med att trösta om nån varit ledsen, men idag hittade jag inga ord. Eller jo, det gjorde jag, men inga så bra för att uttalas. De räckte liksom inte till.... Det var riktigt tungt att gå till jobbet, när man hellre hade varit hemma å kanske bara suttit tillsammans. Man behöver inte alltid prata.

Jobbet var som vanligt, inget nytt.

Slutade lite tidigt för att hinna hem innan de åkte till Gbg, men när jag klev in i lägenheten gick han. Tungt. Så nu har jag nästan fyra dagar i en tom lägenhet.

Å vad gör man då? Jo, man låter sig övertalas att knalla ut en sväng. Trots att man kanske egentligen inte är så sugen. Trots att man egentligen borde lägga sig tidigt då man jobbar dan efter. Trots att man är pank. Å trots att sängen lockar något fruktansvärt. Men icke!! På med dansskorna, ta Lotta under armen och sen bar det iväg mot Hugo.

Väl inne blev det en obligatorisk Vodka-Red Bull och sen titta på folk. Vidare upp på Otten, en Breezer, titta på folk.

Så här kul på Otten:

Så här kul på Hugo:

Hämta brickan, titta på folk. Läsa go natt-mess å hem. Ett snabbkiss på Bishop och Lotta visar hur vig man bli om man HAR varit med i Norsholms Ungdomscirkus. För 27 år sen..

Jo, McD hanns ju med oxå.

Så ska ju tilläggas att under den (iofs) korta tiden (ca 1,5 h) som vi var ute träffade vi ca tre personer (icke personal) som vi känner, varav ingen var intressant. På TVÅ krogar.

Gamla? Mycket möjligt.

FÖR gamla? ALDRIG!

Summa summarum: tråkigt. den här kvällen får 1 av 5 sockerplast. Enda plus: Pia-Lotta.

Å en sak är i alla fall säkert: Mattias vill in i Lottas port. Japp, han är hockeyproffs. På elitnivå.

Kommer du inte hem snart? ;)

Kram

Brorsan

Jaha, nu har äntligen brorsan gett sin in i bloggens värld. Å eftersom han är precis (om inte mer) dum i huvet än en själv så kommer det bli himla intressant att följa hans blogg. Å så sätter jag lite press på han att han ska uppdatera i alla fall mer än en gång i veckan, visst?

Å ni som inte vet hur han ser ut eller vem han är (finns det nån i Nkpg????) så bjuder jag på ett litet fint kort på min älskade storebror.

Varsegood:

Jaadå, det var det finaste kortet jag hittade. Med Ka-tong.

Bloggadressen då??

www.maqqens.blogg.se

Kramizar

Måns-Per

Nu har han kommit hem! Mitt å Eliks kärleksbarn. Ja, han kanske var lite slemmigare, hårdare och mindre än önskat. Å han kanske inte luktar så himla gott alla gånger... Å så äter han mask. Det är väl kanske inte heller så fräscht, men vi tycker om han i alla fall.

Han anlände i en vit plastlåda, inlindad i en handduk till trimmet. Fick bära hem han en timme senare och lägga ner han i vasken i köket tills vi fick iordning hans hem... Måste säga att det ser lite tomt ut i boet, måste investera i lite växter, mer sten och en ny fräsch termometer så han kan känna sig riktigt, riktigt hemma. Som vi andra gör.

Han är redan typ 10 år så det var ju ganska skönt att slippa bebisstadiet måste jag säga.

Ska tillbringa resten av kvällen med att googla på nätet och kolla upp hur man egentligen tar hand om en sånt där love-child.

Det man inte vet, tar man reda på.

MÅNS-PER

Undrar bara vad Castro å Nova kommer säga när de kommer hem imorgon. Tänk om de skrämmer ihjäl honom på studs? Nä, vår avkomma är tuffare än så. Om inte: då var det inte rätt från början.. :)


Kram