onsdag 20 maj 2009

Krigsföring i tvättstugan

Jaha, då har man blivit indragen in i det som är det allra heligast för oss svenskar: tvättstugekrig.
För nu är det krig. på riktigt.
Å det är U Nilsson vi pratar om.
Första gången jag råkade ut för denna.... denna.... denna pensionär var när det ringde på dörren typ sju på morgonen en måndagsmorgon. Jag stapplade ut i hallen i bara täcke och hur gud skapade mig. Öppnade lite yrvaket dörren å där stod hon denna... denna pensionär. Sen var det igång, hon anklagade mig med stora ord för att inte tagit bort min hängande tvätt från dagen innan. Å så fick man definitvt INTE göra!!!
När jag väl fick tyst på henne å unde förklara att jag tvättade TVÅ dagar tidigare och att jag visst hade tagit bort min tvätt så vände hon snabbt på klacken och bara gick. Utan att ens be om ursäkt för att ha slitit upp mig ur sängen och sen gormat på mig helt utan anledning.
- Det var så lite!!!!! Skrek jag å slängde igen dörren.
Andra gången var jag nere i tvättstugan å tvättade för fullt när hon helt plötsligt bara stod där denna... denna pensionär.
- Du städar väl ordentligt efter dig när du är klar va? Kom det från ingenstans. Då hade jag knappt börjat stöka ner ens.
- ja, det brukar jag ju göra.....
-Ja, för det är inte alla som gör det förstår du.
- Näe, men JAG gör det!!
Så spatserade hon iväg så där pensionärsaktigt.
"Kärring"
Vid det här laget var jag ju lite måttligt road av denna.. denna pensionär.
Men imorse var måttet rågat. Tio över åtta ringer telefonen.
- Det är U Nilsson.
Men va faan.........
Sen kom det... Hon hade fått svarta hundhår på sin tröja som hon hade torktumlat. Å det var ju mitt fel för det fanns ju ingen annan som har hund (det finns minst två andra hundar i husen), ja, inte med svarta korta hår i alla fall..
Sen förklarade hon för mig (som om jag vore 8 år gammal) hur man ska torka ur torktumlaren med en våt trasa osv..... Men nu blev jag förbannad och förklarade att jag bara hade torktumlat mina underkläder så det lät lite konstigt i mina öron. Men att jag skulle tänka på det när jag var å köpte en egen tvättmaskin.
Så nu är det krig. Här ska det kollas hur hon sköter tvättstugan. Det ska skötas exemplariskt annars ska fröken Övermark vara där med pekpinnen och poängtera det för denna... denna... denna pensionär.
Nu ska kärringen få!!!!
Kram

måndag 18 maj 2009

Städdag.

Så har man äntligen en ledig dag. Vad händer då? Jo, det spöregnar ute, lägenheten ser ut som en knarkarkvart och man har tvättid, typ hela dan. Är det konstigt att man vill ta en smörkniv i plast och trycka in den sakta i sin egen hals, eller? Näe, trodde inte det...


Men det är väl bara att ta tag i skiten. Ni hör att jag är på toppenhumör va? Det är ju jag alltid.

Det kan ju vara lite trist ibland, men jag orkar bara inte vara glad, glad,GLAD varenda jävla dag. Å jag hatar verkligen sånna där jobbiga människor som är det jämt. Förstår inte det faktiskt. Har man inte personlighet då, eller? För riktiga människor blir faktiskt, arga, ledsna, elaka och hemska oxå. Allt är inte toppen, toppen alltid. Inte om man lever i en riktig värld i alla fall.

Grattis till er som orkar vara glada jämt. Inte nog med att man vill ha ihjäl er, ni kommer undan med precis allt oxå. Man kan bete sig som en skit, men bara man ler och är så där sprudlande glad jämt så är det ingen som tycker illa om en. Men ta mig till exempel som kan vara jävligt sur ibland, jag åker dit på allt. ALLT. Även sånt jag inte gjort, men det är klart: enklare att plocka mig då för den andra personen är ju så glad, det är ju svårt att bli arg på en sån människa.

Usch.

Vilken dålig människa jag är nu. Jaadå, det är du Annelie.

Ska jag säga förlåt? OK. Förlåt. Å så ler jag. Tycker ni om mig nu?

Det där kändes skönt. Nu ska jag fortsätta städa, messa Elik och se om han kanske kan göra mig glad.

Annars ska man nog inte prata med mig idag. Jag kanske biter huvudet av er, sura människor gör ju sånt... ;)

Kram

onsdag 13 maj 2009

Betesutsläpp



I lördags (9/5) lånad vi Tindra och Eve av Micke och Carro-Barro, mötte upp Ståhla å Ebba och styrde kosan mot Odenstomta i Kuddby för att glo på kossor. Det är bra att man kan låna barn när man vill göra sånt här eftersom vi inte har egna. :) Det blir liksom mer legitimt att hitta på vissa saker på nåt sätt om man har barn med sig..


Jaja, efter att ha åkt lite fel kom vi i alla fall fram. Jag trodde att det kanske skulle kunna vara vi och kanske fyra familjer till. FEL.

Det var säkert en sisodär 150-200 bilar på plats. Helt sjukt. Är det verkligen så intressant att titta på när ca 600 kilo kött hoppar ut från en lada ut i det gröna? Svaret är helt klart JA.


Det bjöds på mjölk å bulle på plats och ungarna var lyriska. Ja, även Elik å Ståhla förstås..



Ut sprang kossorna och jag mös. På rikt.

Även om man, som jag, har jobbat med kor så kan man inte låta bli att förundras över hur stora och vackra dessa djur faktiskt är. Mycket fina. Måste nog köpa en sen till slottet. Klart man måste ha en kossa betandes i trädgårn. Men ska man ha en SRB eller en SLB? Det är frågan...

Sen efter så var det dags för lite McD och även dags att lära sig dagens stora läxa.


Eftersom vi inte har några barn så är det här med uppfostran inte vår starka sida. Ville vara lite snälla så det blev en varsin Happy Meal till Tindra och Eve. Upp på bordet, varsegoood. Fel,fel,fel.

De grabbade leksakerna, sen var det ju lögn i helvete att försöka få dessa barn att äta nånting alls. Ståhla tittade på mig med besvikelse i blicken. Han skakade på huvudet å sa:

- Äta först, leksak sen.

Jaha, då har vi lärt oss nåt nytt. :)

Efter att två morötter och en Chicken-nugget äntligen hade slunkit ner så mötte vi upp pappa Micke i Klocket där det spelades fotbollsmatch i regnet. Sen var det bara att åka hem och lägga sig å sova ett par timmar. Helt slut!!!!

Hatten av till er som har barn. Verkligen.
Till slut: Måns-Per har varit på promenad och han älskart!


Kramizar!!