Missad babymassage å stressmage...

Idag tog det stopp.

Elliot har sovit lite sådär inatt så det har varit lite spring i trapporna efter mat eftersom han inte riktigt vill ta tutten längre, men eftersom man ändå går i dvala så spelar det inte nån större roll.

Sen var det ju tänkt att vi skulle på babymassage idag, men efter lite tråckel så var klockan helt plötsligt alldeles för mycket att att jag skulle hinna få ner en skrikande unge i vagnen å gå ner till Johanna.. Plus att jag skulle kånka på en jävla bilstol samtidigt. Orka.

Så det tog stopp.

Tjöt som ett barn i tio minuter, snyftade ut allt för Elik som sa att det är ju inget att hänga läpp för och slängde mig i soffan.

Moget? Näe, inte speciellt, men ibland tar det stopp å då är det ju jävligt skönt att få bli 14 å tjuta ut allt, eller?

Så här kändes mitt ansikte när jag tjutit klart...

Det är tungt när många små saker samlas ihop och helt plötsligt blir en enda stor klump. Å om vi bara hade en bil till så skulle ju allt bli mycket enklare. Då skulle inte jag behöva anpassa mig efter hans jobbtider jämt, jag skulle kunna åka med Elliot till BVC, åka å handla, besiktiga bilen, rida, springa ärenden på stan, gå till banken, träffa mamma, träffa polarna, åka till veterinären, jobba extra och alla andra tusen saker jag gör jämt när jag själv vill å kan, jag skulle inte behöva be om skjuts var å varannan dag å min stressnivå som jag tydligen har skulle ju sjunka med en sisodär 193 procent....

För just nu känns det bara som om man är i vägen hela jävla tiden.
Andas. Sådär. Nu känns det bättre. Jag är verkligen på topp idag, det märks va?

Nåja. Hoppning igår. Red inte Falco som jag hade hoppats på utan det blev en ny förmåga igen.. Nikita. Not my cup of tea. Det gick i 120 och inte i form en enda gång.. Så det sög ju oxå, men jag pratade lite med min gamla tränare Anna som vi hade när vi red i Elitlaget på Åby för 12 år sen (känns mer som 112), himla kul att träffa henne igen. =)

Nikita

Shit, 12 år sen jag tävlade DM med Eliza...
Hepp!!