Första badet

Det är mycket som händer så här första dagarna hemma. Först skulle ju Elliot firas in med en Stallbacken-öl hemma i köket tillsammans med Johanna,(mycket trevigt) sen kom Grabbarna Grus (Bänga, Mini å Lövet) igår med en skitsöt filt i form av en gigantisk kanin. Tusen tack killar!!



Sen avslutades kvällen med Elliots första grill. Alla som är förvånade räcker upp en hand, men klart killen måste lära sig att grilla, visst?





Å idag lärde vi oss vår första riktiga stora läxa.
Pyret hade kakat, jättefint grönt. :) så det var ju bara att byta, men så tänkte vi att han kunde få lufta snoppen lite så han fick vara lite nakenfis i bilstolen på ett badlakan. So far so good. Sen hände det. Är Pyret kissnödig så är Pyret kissnödig. Det var kiss överallt, i bilstolne, på lakanet, i hans hår, i hela ansiktet, överallt gott folk!!

Så idag lärde vi oss:
Gärna naken, men en tvättlapp över snoppen. För den har han ju absolut ingen kontroll över. :)

Så han fick sitt första bad idag alltså. Gick ju strålande, badkaret är ju nästan som gjort för det.




Han verkade faktiskt inte ha så där jättemycket emot att bli lite blaskad på, även om det mysigaste kanske var efteråt när man fick ligga å mysa inlindad i en varm badhandduk.



Puss å kram

ÄNTLIGEN!!!!

Nu så...
Efter mycket om och men så är han äntligen här!! Vår älskade Elliot(kanske mest känd som Pyret).
Tisdag den 20 Juli kl 23 satte mina värkar igång. Men eftersom det var mitt uppe i filmen Fargo så sa Elik att det var ju bara att knipa igen tills den var slut. Sagt å gjort...
Vi var väl inne på sjukhuset runt halv fyra-fyra på natten å fick då en spruta morfin så vi kunde sova lite, sen på morgonen och dan tog det en jävla tid. Det kändes som om det inte hände ett skit, så Elik vallade mig runt sjukhuset ett antal gånger så att värkarna skulle komma oftare.



För att göra en extremt lång historia kort så kan man väl säga så här att följande timmar var de värsta i mitt liv. Fy fan säger jag bara!!!
Att jag gick med på att ta ryggmärgsbedövning säger väl allt tror jag.
Totalt tog alltså Elliots resa ut i ljuset ca 18 timmar.
18 timmar av svett, blod å tårar. Bokstavligen. Ok att en förlossning inte ska vara speciellt trevlig, men kom igen!!! Det fanns ju tillfällen jag hellre ville dö (på rikt) än att vara kvar där. INGEN kan komma å säga att deras förlossning var en trevlig, mysig och fin. INGEN!!
Det fanns liksom inget slut kändes det som, men självklart gjorde det ju det. Å världens finaste lille grabb presenterades för oss.
Han ska heta Elliot, var 51 cm lång, vägde 3780gr, född 21,47 den 21 Juli 2010, har mörkt hår å hur söt som helst!!!!!!!!



Elik ska ha världens största kyss för hans insatts. Tror inte jag skulle kunna ha en bättre pojkvän än den killen som stod bredvid mig i onsdags, baddade min panna, höll min hand å sa åt mig att andas en sisodär 238 gånger. (Ja, det var Rolle!!!) Älskar dig!!
Sen efteråt var det ju lite fix å trix innan man äntligen kunde få ta en dusch och lite fika. Aldrig har väl en korvmacka smakat så gott. För efter ca 1 1/2 dygn, när man bara har kräks upp allt som man stoppat i munnen så är tom korv gott.
Verkligen en upplevelse för livet kan jag lova. :) Men kommer jag göra om det? Fråga mig om nåt halvår eller så....

Vi stannade i alla fall en dag till på sjukan så vi fick vila lite å den där lilla krabaten sov ju som en stock så framåt kvällen kände vi att det kanske var dags att åka hem..




Nu har vi kommit hem å det är väl nu vårt nya liv börjar antar jag.
Han har fått träffa monstrena å det gick oxå hur bra som helst. Ett par rediga, våta kyssar så var han välkomnad ordentligt. :)



Just nu ligger han i bilstolen å tokmyser med två föräldrar som är helt lyriska.
Har vi verkligen gjort det där lilla underverket??





Puss å kram från mamma Annelie
å byns stoltaste pappa oxå förstås. :)

Vadet

Ok, nu måste vi styra upp det här lite..
Vadet gäller alltså om jag kan gå ner till 58kg vid nyår eller inte. Då ska det tilläggas att jag ligger på stadiga 87kg idag. (ja, vet,men det är ok att vara fet om man är snyggt fet. Som jag.)
Då är det som gäller: Man kan alltså bara vara med om man sätter EMOT mig. Man kan inte vara stöttande som min kära mor å tro på mig, det blir fel med odds å uppdelning vid vinsten sen, eftersom jag utan några som helst tvivel kommer att vinna. ;)
Och OM jag nu MOT FÖRMODAN skulle förlora ska det ju svida i min plånbok ordentligt å då kan ju inte nån annan vara fin å vara med å bidra med några kronor....
Så tyvärr mamma, du får inte vara med. Ja, så länge du tror på mig så klart, annars är det bara att slänga in en 500-hundring. hehe....
Ni andra: bring it on!!

Förresten: När ska man äta skorpor? Fattar inte det riktigt....

Puss å kram

Dag 3, övertid

Det är lite tungt just nu.
Det har gått över med tre dagar å det är (om nån nu har missat det) as-varmt ute. Duschar typ 4 gånger om dan och man kan ju glömma att sova i värmen på natten. Så nu sitter man här, klockan är tolv å man kan bara hoppas att man blir så trött att man inte har nåt val snart utan nästan däckar vid köksbordet. Elik ligger å sover som en 7-åring å jag har inte mage att väcka honom, dels ska han ju upp vid halv sex å sen lär han ju inte sova så mycket när Pyret kommer.

Å jag har tänkt på en sak... De borde inte sätta ett BF-datum, utan ett "sista-dagen-vi-sätter-igång-dig-på-datum" istället. Då går man inte å stirrar sig blind på BF-datumet, som man ofta går över ändå.

Idag var världens bästa Thez å hennes två ûbersköna söner å hälsade på i Strångsjö. MYCKET uppskattat!! Snart ses vi igen!!!

Nu ska jag leta blåsta bloggar att fördriva tiden med lite tänkte jag. Har ju en lite dragning åt sånna tyvärr......

Puss å kram

Nu får fan Pyret skärpa till sig å komma ut!!
Kan inte för mitt liv förstå hur denna krabat kan vilja göra sin mamma så ont. Vi snackar alltså 85,6 kg, svullna fötter, stickande fingrar, ingen känsel i fingertopparna, ständigt kissnödig och så fort (å då menar jag verkligen det) jag sätter mig ner så börjar dessa förbannade knän att värka. Ska det vara så här? Jag menar: på allvar??



Jobbar min sista fulla dag på trimmet imorgon, sen är jag sjukskriven då det tydligen finns en risk för havandeskapsförgiftning på denna gamla, och ack så tjocka tjej.
Å hur i helvete ska jag kunna bli av med alla kilon efteråt? Kan nån förklara det för mig tack.... Det är nog som Elik säger: det kommer bli svårt. Mycket svårt.
Kan nog tom vara så att jag får nöja mig med att va en tjockis å Elik får vänja sig vid det eller byta ut mig. Svårare än så behöver det inte vara....

Eller annars.... Vänta nu.. Jag kan ju sluta dricka cola i tid å otid, äta mindre, amma, gå långisar och koppla in mitt wii... Bara det där borde ju göra att några kilon försvinner i alla fall..

Vad tror ni vågen stannar på vid årsskiftet? Jag sätter 500kr på 58kg. Sätter du emot?



Kunde jag en gång, kan jag igen.
Puss å kram